Ny popdoktor tränar idoler

Även pop- och rockartister måste lära sig använda sin röst på ett bra sätt så att den håller i längden. Här får Idol-finalisten Kevin Borg träning av sångpedagogen Daniel Borch. Foto Jurek Holzer

Bra, lite mer! Håll i stödet! Daniel Borch instruerar, stöttar, gestikulerar, peppar. Kevin Borg jobbar för högtryck: uttrycket, rösten och kroppen, allt måste klaffa. John Farnhamlåten You’re the voice kräver ös. Rösten får knappt plats i hotellrummet som fungerat som sångstudio inför Idol- finalen.

– Bra jobbat, Kevin. Det är mycket att tänka på, säger Daniel Borch till Idol-finalisten som slänger sig ner på en stol och pustar.

Daniel Borch har följt alla deltagare i årets Idol. För Kevin Borg har det betytt mycket. Trots en del scen erfarenhet hade han tidigare bara tagit en sånglektion.

– Jag blev allergisk mot sång lärarens katt.

Som många popsångare kände han sig nog också vilsen i sångpedagogvärlden för han letade inte rätt på någon ny, kattlös lärare. Men efter att ha jobbat med Daniel Borch, kommer han att fortsätta ta hjälp för att utveckla sin röst.

– Daniel hjälper oss med allt, röst och nervositet. Man vågar göra bort sig och får ärliga synpunkter, säger Kevin Borg och plockar ihop för att lämna över till Idol-kollegan Alice Svensson som väntar utanför.

– Och så finns Daniel kvar även efter Idol.

Och då börjar den stora utmaningen: att hålla, att orka. Och att komma igen när man inte vinner.

– Rösten är så nära förknippad med själen, personligheten, att jobbet kräver stort förtroende. Den är ett opålitligt instrument av slemhinnor, ligament, muskler, nerver, luft, mage, allt beroende av dagsformen. Har man blivit sviken av sin röst i ett viktigt sammanhang kan det vara svårt att lita på den igen, säger Daniel Borch.

Han gav ut sin första skiva när han var 18 år och han vet vad en slitsam turné innebär. Han har sjungit i olika genrer, hårdrock, dansband, Melodifestivalen.

På Musikhögskolan förstod han att det inte går att överföra klassisk sångmetodik direkt till populärmusiken. Det blev ett brutalt uppvaknande när en recensent skrev att han börjat låta som en musikalartist i ett hårdrockband.

– Katastrof! Men på utbildningarna kände man inte den verklighet jag fanns i. De klassiska sångpedagogerna tyckte det var djärvt med en låt ur Chess.

Kulturkrocken drev honom mot vidare studier i sångmetodik och röstforskning, bland annat tillsammans banbrytande röstforskaren Johan Sundberg, professor emeritus i musikakustik vid KTH.

Sedan några år driver han Voice centre för såväl unga blivande sångare som en rad etablerade artister.

– Sångpedagog är starkt förknippat med klassisk sång, men jag är ju ingen sångtant med prille-prålle-övningar. Sångcoach å andra sidan kan vem som helst kalla sig, det finns mycket hokus pokus i branschen.

Själv lärde han sig sjunga med olika band. Till skillnad från dem han kallar karaokegenerationen som lär sig sjunga till inspelningar, härma manér.

– Det kan fungera, men gen vägar kan också ge problem, exempelvis om du imiterar något utan att ha tekniken, som att göra vibrato genom att skaka på huvudet i stället för med sångteknik.

När Daniel Borch tar sig an en artist, etablerad eller ej, går det konstnärliga alltid före tekniken. Det hjälper inte att du kan göra fina ljud, menar han, om du inte uttrycker något.

– Jag kan inte säga åt en soulkille att sätta an tonen på ett sätt som är mot hans stil. Men med kunskap kan man hitta andra vägar till en hållbar röst.

I dag börjar populärmusiken släppas in i ”finrummet”, men efter anmärkningsvärt lång tid, tycker han. För vad är nytt med rock och pop år 2008? Musik lärare och sångpedagoger jagar nu efter ny kunskap eftersom de flesta elever vill sjunga rock och pop, och Daniel Borch har blivit en efterfrågad utbildare.

Hans forskning om dist–när man inom rocksång på olika sätt ”spräcker” rösten–har redan blivit banbrytande, även internationellt. En del har en naturstark röstapparat som klarar vad som helst. Men det går att lära sig tekniker för det, visar Daniel Borchs fysiologiska studier av tekniken.

Han hoppas att resultaten i avhandlingen kan hjälpa de allt fler unga som känner sig kallade till scenen. Och alla de som kväll efter kväll ska reproducera ett tonartsmässigt maxat framträdande på tv eller skiva. Pressen är stor, konkurrensen stenhård och promotion i alla medier oändlig.

– Och i dag vill ju alla låta som alla. Men våra struphuvuden är lika olika som våra ansikten, så det säger ju sig självt att det inte går.
 

Jenny Leonardz
Publicerad på www.svd.se, 2008-12-12