”Upprepning är
kunskapens nyckel”
|
| Intervju med Daniel Zangger Borch
|
Sångdoktor söker halsens hemlighet
|
 |
| Sångforskaren Daniel Zangger Borchs bästa råd till den som vill lyckas är att sjunga mycket. "I dag finns Singstar och bra musikprogram som gör att folk blir bättre fortare än vad vi blev i min generation. Däremot har de unga som kommer fram inte lika mycket koll på hur ett band fungerar." Foto: Kent Hult |
[2008-12-13]
Ni har sett honom i ”Idol” i TV4 som sångpedagog. Nu kan han snart kalla sig sångdoktor. Möt Daniel Zangger Borch.
STOCKHOLM. Daniel Zangger Borch, 41, har en lång karriär som musiker och musiklärare. Men hela tiden har hans akademiska intresse hållit honom kvar i ett stort och segt men nu äntligen färdigt projekt: doktorsavhandlingen.
Strax före jul disputerar Daniel Zangger Borch med ”Sång inom populärmusikgenrer” – och han blir den första disputerade forskaren med just denna inriktning.
– Det finns ju massor av studier av klassisk sång och av jazz, men om man tittar på pop och soul och rock, då är jag ensam, säger Daniel Zangger Borch.
Sydsvenskan träffar honom i det enorma hamnmagasin i Stockholm där ”Idol” spelas in. Här coachar han deltagarna, hjälper dem med sångteknik och tonartsval, andning och frasering.
– En grej som jag vetenskapligt var nyfiken på var dist. Vad händer i kroppen när till exempel David Coverdales röst slår över i dist?
Dist, för den som inte vet, stammar från engelska ”distortion” och är namnet på ett slags raspighet i ett ljud som kommer till på grund av stark volym eller ett slags tekniskt överslag, där man pressar stämband eller en förstärkare och på så vis får fram ett skrapigt, säreget ljud.
– Jag har alltså dels undersökt vad som händer fysiologiskt, och fått ta hjälp av både medicinare och tekniker, men jag har också gått vidare med pedagogiska frågor. Hur lär man ut detta? Hur upprepar man det? Hur översätter man kunskapen till en konkret övning?
Daniel Zangger Borch har låtit fotografera sångares stämband med höghastighetskamera, för att kunna följa vibrationerna i detalj.
Det är mycket som inte är känt kring människans ljud – och Daniel Zangger Borch är inte mätt på forskningsprojekt.
– Vad händer vid falsettsång? Och varianter på högfrekvent sång som inte är falsett i klassisk mening? Det kan bli min nästa studie, att ta reda på det.
Daniel Zangger Borch har själv en bakgrund som artist. Han har sjungit med hårdrockarna i Alien och varit med i Melodifestivalen med bandet Crosstalk.
Avhandlingen, som läggs fram vid Piteå musikhögskola, är nu alltså ett vetenskapligt närmande mot något som förväntas komma direkt från själen. Inte oproblematiskt.
– Men det finns ett tydligt behov av metodik. En sångare ska klara av att reproducera saker, vilket är vetenskapligt. 200 gig om året kanske, det är ett jobb, och det ska göras igen, och man ska upp till exakt den här tonen igen och igen, punkt slut, oavsett hur mycket själ och hjärta man just den dagen är förmögen att lägga in. Det är därför jag tjatar om att sångare måste få bestämma tonarterna. Om vi har några gitarrer som klingar åt helvete, ja, det får vara ett mindre problem.
Daniels fem röstfavoriter
Stevie Wonder – rösten hör ihop med svänget.
Terence Trent D’Arby – han kan allt.
Bruce Dickinson – han äger sin genre.
David Coverdale – för det bluesiga och för röstklangen.
Céline Dion – extremt fräck, en teknisk mångfald.
Länkar till Voice Centers filmer
Här är filmer på sångares stämband med höghastighetskamera.
Fiberoptikfilm
Stroboskopfilm
Andreas Ekström
Publicerad på www.sydsvenskan.se, 2008-12-13
Tillbaka till Voice Centres artiklar och recensioner
|
|
|
